Feed-back-processer kan initieras av t.ex. att en marknad, sektor eller aktie har en förmånlig utveckling och som observeras av allmänheten och media. De talar gärna om hur de gjort och ställer gärna upp i media. Även effekten från små sampel kan bidra till en period med hög avkastning som sedan kastas över till en ny och bestående trend. Den vi befinner oss i nu är en trend om något.
Ett ökat intresse för denna positiva marknad vi har haft drar till sig större uppmärksamhet och lockar allt mer investerare. Helt plötsligt har vi skapat en feed-back-process. Det leder till hordbeteende, även kallat flockbeteende som i sin tur skapar bubblor.
Trots dessa processer och medvetandet om flockbeteendet förekommer det alltför sällan i en allmän diskussion om aktiemarknaden. Robert Shiller publicerade sin bok Irrational Exuberance om hur högt värderad aktiemarknaden var. Boken släpptes i toppen av IT-bubblan, dvs runt milleniumskiftet. Shiller anger ett antal faktorer som kan ha bidragit till den feed-back-processen som låg bakom IT-bubblan. Själva bubblan i sig sägs ha startat mycket tidigare men är självklart svårt att avgöra. Hur som helst så anger han följande punkter:
- Kapitalism och ägarsamhället
- Kulturella och politiska förändringar som gynnade näringslivet
- Ny informationsteknologi
- Stödjande penningpolitik
- Baby-boom (i USA 1946-1966)
- Ökad medierapportering om näringslivet
- Optimistiska analytikerprognoser
- Ökning av avgiftsbestämda tjänstepensioner
- Tillväxten av aktiefonder
- Låg inflation och penningillusion
- Ökan handelsvolym (lägre courtage, internethandel)
- Ökar förekomst av spel och lotterier.
Känner ni igen er i några av punkterna?
Han påstår att alla dessa faktorer kan ha bidragit till den aktiemarknaden särskilt under slutet av 1990-talet då det visade tecken på att feed-back-processer var igång vilket bidrog till att aktiemarknaden hade en kraftigt stigande trend över åren. En sådan process innebär att en initial uppgång i marknaden leder till ytterligare uppgångar i en kedja av återkopplingar: tidigare prisuppgångar föder ytterligare intresse och fortsatta prisuppgångar, vilket i sin tur leder till en spekulativ bubbla. Shiller nämner också faktorer som adaptiva förväntningar och ökat investerarförtroende. Placerare som tjänat pengar på tidigare års uppgångar är mer benägna att spela med vinsterna.
Andra emotionella effekter kan också till den starka trend vi har haft och en av dom är det sedvanliga grupptrycket i samarbete med en ångeraversion. Man har en tendens att göra som andra gör och har man missat en del av den fina uppgången vi hittills har haft kan ångesten slå in och därmed skruva upp risken i sin placeringar som senare visar sig ha negativa effekter.
Men vem är jag att säga att det är en bubbla? Detta kanske bara är början på en bubbla?
1 Pingback